Burnt Offerings utläst, och jag är inte helt imponerad. Den var inte dålig i sig, men jag hade nog högre förväntningar. För det första känns det som att är väldigt rörig. Slutet kommer för snabbt på, det är frågetecken och överhängande säker död fram till sista sidorna när det tvärvänder och allt löser sig till huvudkaraktärernas lycka. Ett idylliskt happily ever after-slut, som jag inte tycker matchar boken i sin helhet. Slutet känns helt enkelt framhastat, som att historien var längre men att sidantalet tog slut och författaren var tvungen att binda ihop alla trådar på en gång, fast det egentligen inte passar. Jag trodde faktiskt att författaren skulle låta vissa trådar vara kvar till i nästa bok för att lösas där, men när hon knöt ihop allt så blev det bara krystat.
Annars är boken intressant i sig, men helhetsintrycket är sådär. Det kan också vara att jag förväntade mig mer eftersom jag var minst sagt förväntansfull efter att ha läst den tidigare boken.
En annan sak som jag inte var helt nöjd med i boken är att Blake börjar bli lite väl idoliserad. Alla som träffar henne vill ha henne, hon lyckas få alla att bli glada och nöjda (eller så dödar hon dem). Och tja, det känns helt enkelt som att det börjar bli för mycket, tyvärr kan jag inte komma med några konkreta exempel utan att spiolra sönder hela boken, men i denna bok blev det väldigt tydligt. Min förhoppning är att detta var ett olyckligt undantag och att nästa bok, Blue Moon, är bättre. Månen med i titeln - är det weres i fokus kanske?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar